När kreativiteten tog semester
Klockan är nu lite efter 19 en sketen torsdagskväll i oktober. Tänk att det var då kreativiteten bestämde sig för att återkomma efter en period av ingenting. Åren har kommit och gått, Världen är inte längre densamma som den en gång var med både upp och nergångar. Men här sitter jag nu.
Den här sketna höstkvällen i oktober och känner att nu är jag här igen. Det är som att jag vaknar till liv hur klyschigt det än låter så känner jag verkligen hur det känns som ett uppvaknande efter allt som har hänt, men det är inte så lätt för er att veta vad som har hänt eftersom det har varit en total radioskugga ifrån min sida av skärmen.
Så låt mig få ta en minut eller fler av er dyrbara tid att försöka sammanfatta vad jag har hunnit med sedan mitt senaste inlägg som var i… herre jävlar Mars 2020.
Veckorna innan Pandemin kan man helt klart kalla dem, vi var 1 år in i uppstarten av bageriet i Tullinge och jag började äntligen finna mig i ro i kroppen och sinnet efter det tuffa året som man lätt har när man startar upp något nytt från grunden. Kreativiteten flödar och jag skriver och ser ljust på mina framtida planer angående bloggen och ja egentligen livet över lag. Då slår pandemin till med fullkareta in i de svenska hemmen. För många stannar världen upp, ja det gör den väl egentligen till alla men min älskade bransch hamnar i ett ambivalent stadie där inne stadskärnorna går på knän med varken medarbetare som kan ta sig till jobben eller kunder att förgylla dagarna med medan vi i utkanten av staden, ja förorterna fullkomligt exploderar. Vi hinner knappt med den förfrågan som trycks på av de nya kunderna som helt plötsligt jobbar hemma och tar sitt fikande till en ny nivå. Men inte ska vi uttrycka oss negativt med det snarare så finner jag än i dag en otrolig tacksamhet för dem kunderna som vi lyckades att ha i dessa tider.
Tacksamheten för kunderna dock kan man inte leva på för länge och det tryck som bygger under ytan bubblar snart över då situationer ändras och jag med dem, det gör att jag tar mig vidare från mitt älskade Tullinge och Tegnérs bageri för att finna nya äventyr i Vega hos familjen Fleischanderl på Wofflans Stenungs bageri. Så efter sommaren tog jag på mig min gröna tröja och började jobba natt, för alla som känner mig i verkliga livet vet om att jag inte är en natt person utan en morgon människa hela vägen ut i fingerspetsarna. Men jag ville verkligen ge det en chans.
Som ni kanske anar i mina ordval så vart jag tyvärr inte långvarig hos den älskade familjen. Men jag håller dem otroligt varmt om hjärtat och det är med tunga och trötta steg jag väljer att gå vidare då natten har tärt på mitt psyke under den korta perioden jag har varit i den arbetssituationen. Dagarna innan det nya året 2021 ska firas in hittar man mig i stället i det lilla bageriet för SurÅdeg i Tyresö. Med hjälp av bagerichefen finner jag mig snabbt in i rollen ute i Tyresö och inom tid även i det stora bageriet ute i Tumba. Här håller jag mig ändå kvar, jag landar i fler roller än bagare och jag får äntligen jobba som konditor igen. Det är ju ändå trotts allt det jag en gång i tiden valde att utbilda mig till av en anledning. Tiden rullar på och jag rider ut pandemin bland människor som finner glädje i att arbeta, inte kunde man väl då ana att jag efter sommaren 2022 skulle tänka mig att hoppa på den skenande bussen som innebär att starta nytt igen. Men det gör jag. Så med det sagt är vi nu i dagens situation där jag sedan augusti 2022 jobbar ute i Segeltorp som en cirkel till slut blir komplett då det också var i samma lokaler jag jobbade i när jag flyttade hem från Avesta i 2017 men mer om det i framtiden tänker jag.
Så vad händer då nu?
Det undrar nog jag lika väl ni som läser det här och jag vågar inte lova för mycket, men jag hoppas på att min passion för skrivandet ska återkomma och med det också en kreativitet som får fortsätta att frodas i mina djupdykningar. Jag har lite ämnen nedskrivna jag vill skriva mer om, bland annat om tidigare arbetsplatser men också fortsätta att grotta i de härliga högtiderna som står oss närmast i tiden.
Är det något ni vill veta mer om eller bara undrar så är det bara att kommentera det här nedanför så ska jag se vad jag kan göra med det.
Men tills nästa gång,
Varma kramar
BillingsBakverk
