Tankar om Vettebrö! del 2
Så! tack för att ni faktiskt orkar vänta men jag känner att texten är så viktig för mig och jag hoppas att ni njuter av mina tankar lika mycket som jag!...
Jag fortsätter min resa genom min mammas bibliotek när jag kommer i kontakt med Handbok för Bagare som gavs ut i Stockholm 1953 av Mellerstedts Förlag. Det här är alltså en bok som är 40 år äldre än mig, fantastiskt! Vad är också då inte bättre än att första delen i boken heter just ’Bageriyrkets historia’, lyckan är gjord anser jag och börjar läsa, förlorar mig helt i texterna. Sida efter sida faller jag ner och dras längre och längre tillbaka i tiden. Långt innan min familjelinje fanns, långt innan man började dokumentera i texterna har man hittat spår av vete och råg kakor i utgrävningar. HUR SJUKT ÄR INTE DET! Vi har alltså en passion för något som vi människor har gjort långt innan västvärlden har en egen tideräkning. Och då pratar vi tusen och åter tusen år innan dess att vår västerländska tideräkning började, i Asien har dem funnit bevis på vad som kommer att kallad för de västerländska kulturens urhem. Samt i Pompeji har man lyckat gräva ut stora delar av staden som vart överlagd av vulkan aska. Det här är alltså 79 år efter Kristus, och man har hittat fullt utrustade bagerier med verktyg och material. I en utav ugnarna hittade man brödkakor som övergavs av dåvarande bagarmästaren för hans överlevnadsskull. Dem har alltså bevarats i ett skick som visst kanske inte är ätbart men så man kan se hur en produktion kan ha sett ut, med baktekniker samt att vi har kunnat analysera ut vilka ingredienser som har använts. Tyvärr så var det inte vete utan korn och råg men satans coolt ändå!
När jag läser vidare så hittar jag lite passager om bagerier i Stockholm på medeltiden. Där och då anser man att konceptet av bageri föddes i storstäderna där inte alla har tillgång till en egen bakstuga i alla fall när det kommer till Sverige för som sagt, de fanns långt innan i de södra delarna av Europa. Då börjar vi kanske närma oss något, medeltiden! Medeltiden i Sverige delas in i tre epoker tidig (ca 1050-1200), hög (ca 1200-1350) och sen (ca 1350-1527... okej den var ganska specifik). Med den kunskapen så kan man ju börja bena ut det lite av vad vi vet sedan innan, i Sverige så har vi mestadels odlat råg och korn vilket har varit enklare i vårt kalla klimat. Samt att bagare som yrke kom till oss under medeltidens Stockholm, Stockholm som stad grundades vid mitten av 1200-talet men det var inte fören på 1600 talet som staden började verka som Sveriges huvudstad. Där har vi det! Det är alltså i senmedeltid som vi började baka vetekakor tänker jag då, i alla fall som bagare. Det passar också in i den bilden av vad internetsökningar har gett mig resultat om som tillexempel har vi kakobakhistoriskabloggen.bloggspot.com som beskriver om hur kakan får sin fina status under 1600 talet där vi byter ut ordet bröd mot söte bröd eller festbröd och även om vi har kakor och bröd sedan tidigare är det under denna period som vi börjar dela in dem i kategorier som festbröd och alldagligt bröd. Där drar dem ut källan till det stora matlexikonet från 2009. Men brödet har utvecklats och det är lite över 200 år mellan det att vi delar in dem i kategorier och det att den lilla utvandrar familjen från Ljuden socken stiger i hamn i new york så när börjar vi att krydda degen till veteflätor och söte bröd från en vanlig vetekaka som äts med maten? Jag är så tacksam för att information kan hittas men det väcker bara nya frågor. Så åter vänder jag mig till min mamma som älskar vardagshistoria, då berättar hon att vetedeg började kryddas upp så att dem kunde användas som medicin. Tyvärr så hittar jag inte någon fakta som kan backa upp det när det kommer till vetebröd men det verkar stämma när det kommer till pepparkakan, men det tar vi vid ett senare tillfälle. En annan härlig sida som är beströdd med härlig kunskap och med källor som bara är att drömma om är swedishspoon.com där dem har ett härligt inlägg när det kommer till kanelbullar men precis som jag har gjort så är det mer en djupdykning över den jästa vetedegens historia. Prisa bakgudarna här finns det några svar! Enligt författaren av detta inlägg så är det precis som jag har misstänkt att den moderna vetedeg är inte så gammal då tekniken för att framställa pressjäst inte är så gammal utan nu pratar vi i mitten av 1800 talet och då är vi tillbaka där vi började. När man smaksatte bröden med kryddor gjordes de direkt in i degen för att sedan bakas ut till släta bullar eller flätade till konstfulla kransar, skulle man göra dem lite lyxigare så penslade man dem efteråt med smör och doppade i en kryddigsockerblandning. Det är också 1896 som dem benämner släta bullar som semlor i skriftspråk om jag förstår dem rätt, men det kan mycket väl bara vara en tolkning från min sida. Och då är vi inne i modern tid 1900 talet det är då priser på de lyxiga ingredienserna som kryddor, socker och smör sänks så att medborgare har råd att införskaffa sig dem och med dem flyttar då kanelbullen in i våra hushåll.
Och nu pratar vi alltså mellan första och andra världskriget. Det är inte så himla längesen om man nu verkligen tänker efter, många av oss i år 2020 kanske inte har levande släkt kvar men jag kan garantera att vi alla har kommit i kontakt med minst en människa i våra liv som levde under denna tid. Tiden då när kanelbullarna var en nyhet i familjehemmen. Den klassiska formen ’snäckan’ ska efterlikna en kanelstång som är lätt rullad i sin form och det är också något jag inte visste om innan jag gjorde denna djupdykning ner i vår rika vetebrödshistoria. Samt att Hembakningsrådet är stiftelsen bakom kanelbullensdag som vi firar varje år den 4e oktober, det instiftades 1999 alltså var jag 6 år när det lades till i almanackan, vilken spännande insikt att jag då har levt en tid innan det vart de stora pådraget det är idag. Och det är tyvärr det jag hittar om vår rika historia och jag lovar att uppdatera i nya inlägg om jag finner mer information men att skriva dessa inlägg och läsa om vår fantastiska historia gör att jag dels är extremt sugen på en bulle men gör att jag också vill gå tillbaka och fortsätta läsa min bok om hur dem tar sig från hamnen i New York till platsen i Minnesota där dem bosätter sig och bygger upp sina liv. Vem vet kanske kommer fler inlägg som dessa om Vilhelm Moberg fortsätter att beskriva bakverk så här trevligt. Eller kanske lite tips om hur vi får till en bra vetedeg lagom till semmeldagen som inträffar den 25/2-2020.
Varma hälsningar
